Meny
Bostadsrättsföreningen Färdknäppen 2 • Fatbursgatan 33 • 118 54 Stockholm
Historia
Drick och slå takten!
Kring denna trakten!
Syns tobakslador, trädgårdar och fält;
Kråkors skrän hörs skarpt och gällt
Så diktar Bellman i en av Fredmans epistlar om våra trakter i slutet av 1700-talet. Det här var Södermalms utkanter och Tantogatan, som vår gata hette då, slingrade sig ner mot Årstaviken. På vår östra sida låg sjön Fatburen som fortfarande gick att fiska i men som snabbt höll på att förvandlas till ett träsk. I väster och söder dominerade tobaksodlingar och på berget ovan oss stod en kvarn.
Vår gata på karta från 1733, gatan hette då Tantogatan.
Bebyggelsen på nuvarande Fatbursgatan var en blandning av låga trä- och stenhus. Många av husen fanns kvar ända till 1941-1946 då parken Bergsgruvan började anläggas. De flesta hus på Fatbursgatans norra sida revs men ett finns kvar än idag.
1860 lades sjön Fatburen igen, i samband med byggandet av järnvägen och stationshuset vid nuvarande Medborgarplatsen. Den nya järnvägen drogs fram precis bakom platsen där vårt hus idag ligger.
Gatan 1885. Järnvägen är nu dragen precis bakom huset.
1900-1901 uppfördes vårt hus av Stockholms stad som bostad åt kommunalanställda arbetare. Huset beskrivs ha ”Fasader enhetligt utformade i spritputs med dekorativa fönsteromfattningar i slätputs”. Tre symboler föreställande arbetsredskap finns i putsen på husets framsida; hammare, tång och murarslev. Det är dessa symboler som idag utgör husets logotyp.
Fatbursgatan från Timmermansgatan 1903. Vårt hus längst bort.
Ytterligare en grupp av arbetarhus byggdes några år senare i kvarteret Dykärret på Bengt Ekenhjelmsgatan och Timmermansgatan.
Området söder om vårt hus dominerades helt av SJ:s godsbangård. 1926 flyttades stationshuset västerut och blev lokaltågsstation vid nuvarande Södra station.
I slutet av 80-talet togs bangården bort och bostadsområdet Södra station anlades. Därmed fick området det utseende det har idag.
Vårt hus var vid den tiden mycket nedgånget och många trodde att det skulle rivas. Så blev dock inte fallet, det totalrenoverades istället 1993. Huset har idag den näst högsta kulturhistoriska klassificeringen; Fastighet med bebyggelse som är särskilt
värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Och nu finns återigen tobaksplantor på vår gård!
